Sammanfattning av Avelsprogrammet
Identifiering och registrering av djur skall ske enligt de regler som finns i Statens jordbruksverks föreskrifter om märkning och registrering av får och getter samt de kompletterande regler för härstamningsregistrering med uppgifter om enskilda djurs eventuella, avkastning och härstamning.
Med härstamning avses identitetsuppgifter om djurens mor, far, mor- och farföräldrar och äldre släktingar och dessa finns i form av ett liggande släktträd på härstamningsbeviset.
Alla uppfödare av Svenska Lantrasgetter har rätt att registrera sina getter i stamboken / härstamningsregistret och betalar avgifterna i det system som Svenska Getavelsförbundet anvisar oavsett om de är medlemmar i Svenska Getavelsförbundet eller inte. Den som registrerar sina Svenska Lantrasgetter i härstamningsregistret ger därmed Svenska Getavelsförbundets Avelsråd rätt att ta del av de registrerade uppgifterna.
AvelsmålI arbetet med att bevara och utveckla lantrasgeten skall:
- största möjliga genetiska variation bevaras såsom stor bredd i utseende med alla ursprungliga färger och blandningar däremellan, olika tecken på huvud, ben och rygg, pälsen med långa täckhår är allt från kort till lång med många varianter där emellan. Ullen är mycket fin, men med stor variation när det gäller mängd. Både kullighet och olika horntyper, korta, långa, breda, starkt utsvängda, raka.
- Att de för rasen utmärkande egenskaperna såsom god härdighet och hög avkastningsförmåga bibehålls.
- Att genom kaseingentestning och dokumentation av kaseingenstatus hos avelsbockar, om önskan finns, kunna undvika mutationen som gett brist på Alfa S1 Kasein i den svenska getmjölken.
Avelsarbetets genomförande
Svenska getavelsförbundet skall verka för:
- En hög anslutning till härstamningskontroll.
- -Att släktskapsparningar undviks, genom att inte använda en bock i avel vars far, morfar och farfar finns i många av de egna getternas stamtavla.
- Att renrasiga identitets- och härstamningsregistrerade bockar och getter används i avel med svensk lantrasget. (Vid nyregistrering utreds om möjligt 4 generationer och godkänns härstamningen av Svenska Getavelsförbundets avelsråd se även avsnittet om Svenska Getavelsförbundets öppna stambok).
- Att Norsk Mjölkget och Allmogeget kan användas vid återskapandet av den Svenska Lantrasgeten i lantrasaveln och då godkänns i härstamningsavseende.
- Att avelsbockarnas kaseingenstatus, om möjligt, dokumenteras.
- Att sperma i genresursbevarande syfte regelbundet samlas från CAE-fria bockar, fryses och lagras i samarbete med Jordbruksverket.
- Att djurägarna uppmärksammas på smittsamma sjukdomar, t.ex. CAE, och uppmanas delta i förekommande bekämpningsprogram.
Vid urval av avelsdjur skall förbundet verka för att:
- Avel inte bedrivs med djur som visat sig nedärva anlag för defekter.
- Modergetternas juveransättning samt spenarnas längd och tjocklek skall beaktas utifrån den norska Juverutvärdering som finns tillgänglig för föreningens medlemmar.
- Ben och klövar är rätt ställda och utan fel vad gäller t.ex. hastrånghet, veka kotor och förvridna klövar.
Vid seminering beaktas:
- Att den som vill seminera sina djur måste ha intyg på att ha gått djurägarseminkurs godkänd av Jordbruksverket samt är ansvarig för att rapportera till Svenska Getavelsförbundets avelsråd, till ansvarig seminveterinär samt till Jordbruksverket.
- Att sperman från jordbruksverkets genbank endast får användas i renrasig avel
Mer information om avelsplanen i pdf format;
Avelsprogram för svensk lantrasget.pdfBeslut om godkännande av avelsprogram Svensk lantrasget.pdfBeslut om erkännande som avelsorganisation.pdfAnsökan om erkännade avelsorganisation.pdf