God hygien och bra mjölkningsrutiner
Strö, foder och vatten ska vara av god hygien och kvalitet för att förhindra främst miljöburna smittor och för att stärka djurens immunförsvar. Mjölkningen ska ske med biologiskt optimerade rutiner, väl fungerande mjölkningsmaskin och gott smittskydd för att förhindra främst juverburna smittor. Juvren ska vara rena och helst klippta. Tvättning och avtorkning bör ske med separata engångsdukar. Getterna bör spendoppas efter mjölkning. Mjölkningsordningen baseras på juverhälsa.
 
Identifiering av friska getter
Celltalet i mjölken är ett mått på juverinflammation (mastit). Celltalskontrollen kan utföras på gården, enkelt och billigt med CMT (California Mastitis Test) som indirekt mäter mjölkens celltal. Det är också möjligt att skicka mjölkprov till laboratorium (Eurofins) för celltalsräkning eller använda en bärbar celltalsräknare (deLavals DCC) för mätning på gården.
 
Undersökning med CMT och gruppering
Alla nykillade getter bör CMT- undersökas (se separat bilaga för instruktion) när råmjölksperioden är över. Därefter bör samtliga getter undersökas varje månad samt vid misstanke om juverhälsoproblem. Slutligen bör samtliga getter undersökas omkring två veckor före beräknad sinläggning. CMT-undersökningarna ska ligga till grund för gruppering, provtagning samt eventuell behandling.

​Getter med låga CMT-värden och tidigare god juverhälsa grupperas som FRISKA GETTER . Getter med tidigare problem med juverhälsan och höga CMT-värden eller stora skillnader mellan juverdelarna vid undersökningen, grupperas som RISKGETTER. Om CMT ≥ 3, eller vid stora skillnader mellan juverdelarna, tas ett mjölkprov för bakteriologisk undersökning. Odlingarna bör sändas i ett mjölkrör eller som Mastistrip till SVA Uppsala. Getter som har kategoriserats som riskgetter bör mjölkas sist.
 
Åtgärder vid juverinflammation
Getter med Staphylococcus aureus bör omgående slås ut.
Om geten får kliniska symtom på juverinflammation (feber, juversvullnad mm) bör veterinär tillkallas för bedömning, provtagning och behandling. Endast akuta, kliniska juverinflammationer bör behandlas med antibiotika under laktation. En viktig del av behandlingen av juverinflammationer är den understödjande. Den består av extra urmjölkningar, smärtstillande och febernedsättande samt vätska, allt efter behov. Självklart ska getens miljö optimeras i form av foder och vatten av bra kvalitet och en ren och mjuk liggplats.

Subkliniska (dolda) juverinflammationer ska inte behandlas med antibiotika under laktation. De ska istället åtgärdas med smittskyddsinsatser (gruppering, mjölkningsordning, hygien), sinläggning av juverdel-/ar, utslaktning samt sintidsbehandling med antibiotika.
 
Sintiden
Inför sinläggning undersöks getterna med CMT och provtas enligt beskrivning ovan. Getter med känd infektionsstatus behöver inte provtas. Dessa undersökningar ligger till grund för gruppering under sintiden, utslaktning av djur och eventuell behandling. Getter med höga CMT-värden (eller celltal) och växt av bakterier i juvret kan sintidsbehandlas med antibiotika efter kontakt med och förskrivning av veterinär. Sintidsbehandling med antibiotika i form av juvertuber görs efter noggrann rengöring av spenspetsen direkt efter sista urmjölkningen. Båda juverdelarna ska alltid behandlas. Effekten av behandlingen bör följas upp vid killning och under kommande laktation. Foder, vatten och liggyta ska förstås hålla god hygienisk kvalitet även under sintiden. 

​Ylva Persson, VMD, biträdande statsveterinär, Avdelningen för djurhälsa och antibiotika, SVA, 751 89 Uppsala, ylva.persson@sva.se